Gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan — det här föreslås 2030

Sedan 2022 har byggherrar behövt redovisa vad en ny byggnad släpper ut, men aldrig behövt klara någon viss nivå. Det är på väg att ändras. I maj 2026 lämnade Boverket ett förslag till regeringen om gränsvärden som nya byggnader inte får överskrida. Förslaget är ute på remiss och inget är beslutat, men riktningen bestäms av EU.

Därför kommer gränsvärdena

Kravet kommer från EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD (2024/1275). Det innehåller två datum som Sverige måste hålla:

• 1 januari 2028: klimatpåverkan under hela livscykeln ska beräknas och redovisas för nya byggnader över 1 000 m².
• 1 januari 2030: samma krav för alla nya byggnader, och gränsvärden ska vara införda.

Boverket föreslår att kravet skrivs in i plan- och bygglagen som ett tekniskt egenskapskrav, i samma kategori som bärförmåga och brandskydd.

Nivåerna, och var dagens byggnader ligger

Gränsvärdena föreslås gälla byggskedet (modul A1–A5) i kg CO₂e per m² bruttoarea. Så här står de mot medianen för de klimatdeklarationer som registrerades hos Boverket 2025:

Byggnadstyp	Föreslaget gränsvärde 2030	Median i registret 2025
Småhus, 130 m² eller större	130	163
Småhus, mindre än 130 m²	150	163
Flerbostadshus	235	234
Kontor, förskolor, skolor	250	214–244
Hallar för logistik och handel över 1 000 m²	190	–
Övriga byggnader	295	231

Ett typiskt småhus som byggs idag behöver minska sin klimatpåverkan med omkring 20 procent för att klara 130. För flerbostadshus ligger medianen på gränsvärdet, vilket betyder att ungefär hälften av dagens projekt ligger över.

Jämförelsen underskattar dessutom avståndet. Gränsvärdet föreslås omfatta i princip hela byggnaden, inklusive installationer och ytskikt. Dagens beräkning stannar vid stomme, klimatskärm och innerväggar. Samma hus får alltså ett högre värde med den nya beräkningen.

Boverkets egen räkneövning pekar åt samma håll. Av 70 referensbyggnader klarar 31 procent nivån om de byggs med genomsnittliga material 2030, och 56 procent om klimatpåverkan minskas med 35 procent.

Nivåerna är tänkta att skärpas vart femte år. Boverkets indikativa bana pekar mot 90 procents minskning till 2040.

Så förändras arbetet i projekten

För den som bygger är den stora förändringen när och hur beräkningen görs. Storleken på själva siffran kommer i andra hand.

Beräkningen flyttar till projekteringen. Gränsvärdet ska framgå redan av bygglovsbeslutet. Det som avgör om ett projekt klarar nivån är grund, stomme och materialval, och de besluten fattas tidigt. En beräkning som görs veckan före slutbesked kan konstatera ett överskridande men inte rätta till det.

Underlaget måste vara nästan komplett. Förslaget kräver minst 90 procents täckningsgrad, och det som saknas räknas upp schablonmässigt. Luckor i underlaget höjer alltså resultatet.

Fler led behöver leverera data. När installationer och ytskikt räknas med måste även installatörer och underentreprenörer kunna lämna mängder och klimatdata. Den som har ordning på fakturor, följesedlar och EPD:er får ett lägre och mer försvarbart värde.

Hela livscykeln ska redovisas. Drift, underhåll och slutskede tillkommer i beräkningen. Redovisningen föreslås ske i byggnadens energideklaration och kontrolleras av byggnadsnämnden.

Det kostar att hamna över. Förslaget innehåller en byggsanktionsavgift på 0,5 prisbasbelopp plus 0,002 prisbasbelopp per m². För ett flerbostadshus på 2 000 m² blir det 266 400 kronor med 2026 års prisbasbelopp. Den som felaktigt redovisar ett värde under gränsvärdet får ungefär det dubbla.

Privatpersoner omfattas från 2030

Idag behöver en privatperson som bygger utan samband med näringsverksamhet inte klimatdeklarera. Förslaget innehåller inget motsvarande undantag. Den som bygger ett eget hus och ansöker om bygglov från 1 januari 2030 ska visa att huset klarar gränsvärdet, på samma sätt som ett byggbolag. Samtidigt sänks storleksgränsen från 100 m² bruttoarea till 50 m² användbar golvarea. Fritidshus som används mindre än fyra månader per år undantas, liksom byggnader som inte kräver bygglov.

Boverket skriver att privata byggherrar i praktiken kommer att behöva anlita någon med klimatkompetens, köpa beräkningen som tjänst eller välja ett huskoncept där beräkningen redan är gjord. Att köpa beräkningen som tjänst är det Veriad gör — vi tar fram klimatdeklarationen till fast pris.

Hur många hus det gäller finns det ingen exakt statistik över. Det närmaste måttet är andelen styckebyggda småhus, alltså hus som byggs åt den som ska bo där. Den låg mellan 31 och 48 procent åren 2015–2023 enligt Boverkets rapport 2024:3. Med SCB:s siffror över färdigställda småhus motsvarar det ungefär 2 000–5 000 hus per år. Räknat så ökar antalet småhus som omfattas med uppskattningsvis 45–90 procent jämfört med idag. Räknat i byggnader är ökningen sannolikt större, eftersom gruppbyggda småhus ofta är radhus där flera bostäder delar byggnad.

Kravet gäller bara när en ny byggnad uppförs. Ombyggnad, tillbyggnad och andra ändringar av befintliga byggnader omfattas inte, vilket är samma avgränsning som idag.

Vad det betyder för marknaden

Småhussidan påverkas sannolikt mest. Medianen ligger tydligt över gränsvärdet, och ett kataloghus som hamnar över gör det i varje såld enhet. När även privata byggherrar omfattas blir husleverantörens beräkning en del av det kunden köper. Anpassningen behöver göras i hustypen. Ett enskilt projekt kan inte lösa det.

För materialleverantörer blir produktspecifika klimatdata ett säljargument. Ett generiskt värde är medvetet konservativt satt, och ett projekt nära gränsen har inte råd med det.

Boverket uppskattar branschens samlade merkostnad för beräkningar och anpassning till 260–350 miljoner kronor per år, med måttliga påslag på material och projektering.

Remiss till 23 oktober 2026

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet har skickat förslaget till 126 remissinstanser, med sista svarsdag 23 oktober 2026. Därefter bereds det i Regeringskansliet, och lagändringarna kräver riksdagsbeslut. Nivåer, kategorier, sanktioner och övergångsregler kan ändras på vägen. EPBD:s datum ligger däremot fast: 2028 och 2030.

Sammanfattning

• Boverket föreslår gränsvärden från 1 januari 2030: 130–150 kg CO₂e/m² för småhus, 235 för flerbostadshus, 250 för kontor och skolor.
• Medianen för dagens småhus ligger över gränsvärdet, och för flerbostadshus ligger den på det.
• Privatpersoner som bygger eget omfattas från 2030, vilket uppskattningsvis ökar antalet berörda småhus med 45–90 procent. Om- och tillbyggnad omfattas inte.
• Beräkningen behöver göras tidigt, omfatta fler byggdelar och bygga på nästan komplett underlag.
• Förslaget är på remiss till 23 oktober 2026 och inget är beslutat.

---

Vill du veta var ert projekt ligger mot de föreslagna nivåerna? Läs om Veriads klimatdeklaration-tjänst eller begär en kostnadsfri offert.