Klimatdeklaration och energideklaration berör båda nya byggnader, men mäter helt olika saker, gäller vid olika tidpunkter och regleras av olika lagstiftning. Båda är skarpa krav — och det ena ersätter inte det andra.
Den kortaste förklaringen
En klimatdeklaration redovisar de växthusgaser som släpps ut när byggnaden uppförs. En energideklaration redovisar hur mycket energi byggnaden förbrukar när den används.
De täcker alltså olika skeden i byggnadens livscykel: klimatdeklarationen fokuserar på byggskedet, energideklarationen på driftskedet.
Klimatdeklarationen — byggskedets klimatpåverkan
En klimatdeklaration är en beräkning och sammanställning av de växthusgasutsläpp som uppstår under byggskedet. I dagsläget omfattar deklarationen:
- Modul A1–A3: Råvaruutvinning, transport till fabrik och tillverkning av byggprodukter
- Modul A4: Transport av material till byggarbetsplatsen
- Modul A5: Bygg- och installationsprocessen på plats
Byggherren kan ta fram klimatdeklarationen själv eller anlita en konsult. Veriad tar fram klimatdeklarationer enligt Boverkets krav för byggherrar i hela Sverige — från första underlag till registrering.
Resultatet redovisas i kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea (kg CO₂e/m² BTA). Det är alltså ett mått på hur klimatbelastande själva byggandet är — inte hur energieffektiv byggnaden är när den används.
Klimatdeklarationen är ett lagkrav sedan 1 januari 2022 enligt lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader och regleras närmare i förordning (2021:789) samt Boverkets föreskrifter (BFS 2021:7). Den ska registreras hos Boverket innan slutbesked kan utfärdas, och det är byggherren som bär ansvaret.
Energideklarationen — driftskedets energianvändning
En energideklaration visar hur mycket energi en byggnad använder under drift — uppvärmning, varmvatten, ventilation och fastighetsel. Byggnaden får en energiklass från A till G, där A är mest energieffektivt och G är minst.
Energideklarationen regleras av lag (2006:985) om energideklaration för byggnader med tillhörande förordning och Boverkets föreskrifter. Deklarationen upprättas av en oberoende expert som är certifierad enligt Boverkets krav, och den gäller i tio år (SFS 2006:985, 6 b §) innan en ny måste upprättas.
För nya byggnader ska energideklarationen upprättas senast två år efter att byggnaden tagits i bruk. Ansvaret ligger på den som låtit uppföra byggnaden för egen räkning enligt lagens 4 §.
De viktigaste skillnaderna
| Aspekt | Klimatdeklaration | Energideklaration |
|---|
| Vad mäts | Växthusgasutsläpp i byggskedet (kg CO₂e/m² BTA) | Energianvändning i driftskedet (kWh/m² och år) |
| När gäller kravet | Inför slutbesked | Senast två år efter att nya byggnader tagits i bruk |
| Vem ansvarar | Byggherren | Byggherren / fastighetsägaren |
| Vem upprättar | Byggherren själv eller anlitad konsult | Certifierad oberoende expert |
| Hur länge gäller den | Registreras en gång, permanent | Tio år |
| Lagrum | Lag (2021:787), förordning (2021:789) | Lag (2006:985) |
| Vart lämnas den in | Boverkets e-tjänst för klimatdeklarationer | Boverkets register för energideklarationer |
Behöver man göra båda?
Ja, för de flesta nybyggnationer. Det är två separata lagkrav, och det ena ersätter inte det andra. Det betyder att de flesta byggherrar behöver hantera båda — klimatdeklarationen inför slutbesked och energideklarationen senast två år efter att byggnaden tagits i bruk.
Det finns vissa skillnader i undantagsbestämmelserna mellan de två lagarna, så i gränsfall är det värt att kontrollera vad som gäller för det specifika projektet.
Hur hänger de ihop?
De två deklarationerna kompletterar varandra och ger tillsammans en mer fullständig bild av byggnadens totala miljöpåverkan. Klimatdeklarationen visar vad det kostar klimatet att bygga, energideklarationen vad det kostar klimatet att använda byggnaden över tid.
I klimatdeklarationen finns dessutom ett fält där byggnadens projekterade energiklass ska anges — vilket skapar en formell koppling mellan de båda dokumenten redan från start.
Vad väntar framåt
Klimatdeklarationen är fortfarande i tidigt skede. Boverkets ursprungliga förslag (slutrapport 2023:20) om gränsvärden från 2025 och utökad deklaration från 2027 är inte längre aktuellt.
I december 2024 gav regeringen Boverket ett nytt uppdrag att anpassa regelverket till EU:s reviderade direktiv för byggnaders energiprestanda (EPBD). Den nya inriktningen är att en utökad klimatdeklaration ska träda i kraft senast januari 2028 och bindande gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan senast januari 2030. Boverket ska lämna författningsförslag senast 1 juni 2026 och förslag till färdplan för gränsvärden senast 1 oktober 2026.
På sikt utökas omfattningen till hela byggnadens livscykel — driftskedet (B-moduler) och slutskedet (C-moduler) — i linje med EPBD-direktivet om livscykel-GWP. För byggherrar betyder det att klimatdeklarationen blir en viktigare strategisk fråga på sikt, inte bara en administrativ åtgärd inför slutbesked.
Sammanfattning
- Klimatdeklaration mäter utsläpp i byggskedet. Energideklaration mäter energianvändning i driftskedet.
- Klimatdeklarationen krävs inför slutbesked. Energideklarationen ska finnas senast två år efter att nya byggnader tagits i bruk.
- Båda är lagkrav, båda administreras av Boverket, men de regleras av olika lagar.
- De kompletterar varandra — det ena ersätter inte det andra.
Behöver du hjälp? Läs mer om vår klimatdeklaration-tjänst eller begär en kostnadsfri offert — vi återkommer inom 24 timmar.