Boverkets klimatdatabas — så fungerar den
Boverkets klimatdatabas är den officiella datakällan för klimatdeklaration enligt lag (2021:787). Här går vi igenom hur databasen är uppbyggd, vilka värden den innehåller och om ni kan göra klimatdeklarationen själv med dess hjälp.
Vad är Boverkets klimatdatabas?
Boverkets klimatdatabas är en officiellt sammanställd datasamling med klimatvärden för byggprodukter, byggprocesser och transporter. Den är gratis att använda och fungerar som den primära datakällan när man tar fram en klimatdeklaration enligt lagen om klimatdeklaration för byggnader.
Värdena uttrycks som koldioxidekvivalenter (kg CO₂e) per funktionell enhet — exempelvis kg CO₂e per kvadratmeter färdig betongstomme eller per kubikmeter inblandad armering. Genom att kombinera mängderna i ett byggprojekt med värdena i databasen får man fram byggnadens totala klimatpåverkan i byggskedet (modulerna A1–A5 enligt SS-EN 15978).
Hur fungerar databasen
Klimatdatabasen är uppbyggd kring två typer av värden — generiska och EPD-baserade — kombinerat med ett strukturerat materialkategorisystem.
Generiska klimatvärden
Generiska värden representerar ett konservativt antagande för en hel materialkategori — exempelvis "betong K30" eller "limträbalk". De används när byggherren eller konsulten inte vet exakt vilken tillverkare eller produkt som kommer att användas, eller när tillverkaren inte har en EPD för sin produkt. Generiska värden är medvetet något försiktiga för att inte överskatta klimatprestandan i en byggnad.
EPD-baserade värden
En EPD (Environmental Product Declaration) är en tredjepartsverifierad miljövarudeklaration för en specifik produkt från en specifik tillverkare. EPD:er ger oftast lägre klimatvärden än generiska schabloner, eftersom de speglar en faktisk produkt med faktiska tillverkningsprocesser. Boverkets databas låter användaren plocka in EPD:er för de material där sådana finns och kombinera med generiska värden för resten.
Materialkategorier
Databasen är strukturerad i kategorier som speglar de byggnadsdelar lagen omfattar — bärande konstruktion, klimatskärm och innerväggar — med underkategorier för olika materialgrupper (betong, stål, trä, mineralull osv). Strukturen är harmoniserad med SS-EN 15978 så att data direkt kan användas i beräkningsverktyg som följer standarden.
Vad innehåller databasen
Databasen täcker de byggprodukter och processer som behövs för att klimatdeklarera en byggnads bärande konstruktion, klimatskärm och innerväggar. Innehållet omfattar:
- Grund- och stommematerial (betong, stål, trä, lättbetong)
- Klimatskalsmaterial (isolering, fasad, tak, fönster, ytterdörrar)
- Innerväggsmaterial (gips, regelverk, isolering)
- Transportprocesser (lastbil, järnväg, sjötransport)
- Byggprocesser (energianvändning, spill på byggplats)
Tekniska installationer (VVS, el, ventilation), inredning och utvändiga arbeten ingår inte i lagens omfattning idag och täcks därför inte heller av databasen i obligatorisk omfattning. På sikt — när Boverkets förslag om utökad klimatdeklaration träder i kraft — väntas både databas och lagkrav utvidgas.
Vanliga fallgropar i tillämpningen
Boverkets klimatdatabas är tillgänglig för alla, men resultatet beror på hur den tolkas och tillämpas. Några fallgropar som metoden lägger fram för den som själv ska genomföra beräkningen:
Avgränsning av byggnadsdelar
Förordning (2021:789) § 5 specificerar att klimatdeklarationen ska omfatta bärande konstruktion, klimatskärm och innerväggar. Tekniska installationer (VVS, el, ventilation), inredning och utvändiga arbeten ska inte ingå. Att fel poster räknas in — eller att delar som ska ingå utelämnas — påverkar slutresultatets korrekthet.
Mängdunderlagets aktualitet
Mängderna ska bygga på faktiska byggnadsdata. Om mängderna hämtas från preliminära ritningar och inte uppdateras efter projektering riskerar deklarationen att inte spegla det som faktiskt byggts.
Konsekvent databasversion
Boverket uppdaterar klimatdatabasen löpande. För att resultatet ska vara intern konsekvent bör samma databasversion användas genom hela beräkningen.
EPD-krav
Endast EPD:er som följer EN 15804+A2 och är tredjepartsverifierade får användas som indata i klimatdeklarationen. EPD:er som följer äldre versioner av standarden, eller som är egendeklarerade utan tredjepartsverifiering, uppfyller inte kraven.
Kan man göra klimatdeklarationen själv?
Boverkets klimatdatabas är öppen för alla, och det finns flera beräkningsverktyg som kopplar till databasen. I praktiken kräver dock arbetet specifik kompetens i SS-EN 15978-metoden, mängdning av byggprodukter och tolkning av databasens struktur.
För byggherrar utan dedikerad LCA-personal är det därför vanligt att anlita en konsult med specialistkompetens. Felaktig kategorisering eller datakvalitet kan annars upptäckas först om Boverket gör tillsyn på registreringen, vilket riskerar både byggsanktionsavgift och försenat slutbesked.
Att göra själv vs anlita Veriad
När det kan vara aktuellt att göra själv
Främst om byggherren har dedikerad LCA-personal med erfarenhet av SS-EN 15978-metoden och tillgång till etablerat beräkningsverktyg. För övriga byggherrar är förutsättningarna sällan på plats.
Risker med att göra själv
Felaktig kategorisering eller datakvalitet kan leda till tillsyn från Boverket, och i värsta fall till byggsanktionsavgift och försenat slutbesked. Tidsåtgången underskattas ofta — mängdning, kategorisering och kvalitetssäkring tar mer tid än själva beräkningen.
Vad ni får när Veriad gör det
Fullständig klimatberäkning enligt Boverkets metod, kvalitetskontroll innan inlämning och registrering hos Boverket — klart inom 3 arbetsdagar. Fast pris från 4 995 kr — se vad det kostar. För hur leveransen ser ut, se vår tjänst.
Vill ni att vi gör jobbet?
Kostnadsfri offert inom 24 timmar — fast pris från 4 995 kr.
FAQ om klimatdatabasen
Är Boverkets klimatdatabas gratis att använda?
Ja. Klimatdatabasen är öppen och kostnadsfri att använda för alla som ska ta fram en klimatdeklaration. Den nås via Boverkets webbplats.
Måste jag använda generiska värden från klimatdatabasen?
Nej. Tredjepartsverifierade EPD:er från specifika tillverkare får användas och ger ofta ett bättre (lägre) klimatvärde än de generiska schablonvärdena. Saknas EPD används generiska värden från databasen som fallback.
Vad är skillnaden mellan generiska värden och EPD-baserade värden?
Generiska värden representerar ett genomsnitt eller försiktigt antagande för en hel materialkategori. EPD:er är miljövarudeklarationer för specifika produkter och därmed mer exakta. Generiska värden är medvetet något pessimistiska för att inte överskatta klimatprestandan.
Kan jag göra klimatdeklarationen själv med hjälp av databasen?
Tekniskt är databasen öppen att använda, men arbetet kräver specifik kompetens i SS-EN 15978-metoden, mängdning av byggprodukter och tolkning av databasens struktur. För byggherrar utan dedikerad LCA-personal är det därför vanligt att anlita en konsult.
Hur ofta uppdateras klimatdatabasen?
Boverket uppdaterar databasen regelbundet i takt med nya forskningsdata och nya EPD:er som registreras. Använd alltid senaste version vid beräkningen.
Vilket beräkningsverktyg ska jag använda?
Det finns flera kommersiella och fria verktyg som kopplar till Boverkets klimatdatabas. Veriad arbetar i etablerade verktyg som följer Boverkets metod för att säkerställa att registreringen accepteras.
För att se hur en färdig klimatdeklaration ser ut, läs vår guide om exempel på en färdig klimatdeklaration.
Klar på 3 arbetsdagar — låt oss göra det åt er
Veriad sköter hela processen från underlag till registrerad klimatdeklaration. Vi använder Boverkets klimatdatabas som grund och kompletterar med tredjepartsverifierade EPD:er när tillverkarspecifik data finns tillgänglig — för att säkerställa att projektets faktiska materialval representeras korrekt.