Boverkets klimatdatabas — så fungerar den
Boverkets klimatdatabas är den datakälla som ska användas för generiska klimatvärden i en klimatdeklaration. Här förklarar vi vad den innehåller, hur värdena är satta och när produktspecifik data får ersätta dem.
4,8 av 5 i betyg , Omdömen från våra tidigare kunder
- Öppen och kostnadsfri, tillhandahålls av Boverket.
- Innehåller generiska klimatvärden för byggprodukter, transporter och energi.
- De generiska värdena är medvetet konservativa — cirka 25 procent över genomsnittet enligt Boverket.
- Produktspecifika värden från EPD:er får användas i stället, och sänker normalt resultatet.
Vad databasen innehåller
Databasen innehåller generiska klimatvärden per produktgrupp — betong, stål, trä, isolering och så vidare — samt värden för transporter och för energi och bränsle på byggarbetsplatsen. Produkterna ligger i ett strukturerat kategorisystem som följer de byggdelar deklarationen omfattar. Varje värde uttrycks som koldioxidekvivalenter per mängdenhet för produkten, så att det kan multipliceras med de mängder som mängdningen ger.
Den innehåller däremot inte tillverkarnas EPD:er. De hämtas från tillverkaren eller från den programoperatör som publicerat deklarationen, och används vid sidan av databasen.
Varför de generiska värdena är höga
Boverket sätter de generiska värdena konservativt, cirka 25 procent över genomsnittet, för att styra mot produktspecifik data. Påslaget är en säkerhetsmarginal för osäkert underlag — inte utsläpp som byggnaden faktiskt orsakar.
Det betyder att en byggnad som räknas helt på generiska värden får ett högre resultat än den förtjänar. Marginalen försvinner först när beräkningen görs på de produkter som faktiskt byggts in.
När EPD:er får användas
En EPD är en tredjepartsverifierad miljödeklaration för en specifik produkt. Den ska vara giltig när produkten levereras och dokumenteras med namn och identitet i beräkningsunderlaget, så att värdet går att spåra vid en granskning. Där EPD saknas används databasens generiska värde.
Vanliga fel
- Avgränsning av byggdelar
- Deklarationen ska omfatta bärande konstruktion, klimatskärm och innerväggar. Räknas installationer eller inredning in — eller utelämnas delar som ska ingå — blir resultatet fel.
- Mängdunderlagets aktualitet
- Mängderna ska spegla det som faktiskt byggts. Hämtas de från preliminära ritningar och uppdateras aldrig efter projekteringen stämmer deklarationen inte med byggnaden.
- Databasversion
- Boverket publicerar nya versioner löpande. Samma version bör användas genom hela beräkningen, annars blir resultatet internt inkonsekvent.
Kan man göra klimatdeklarationen själv?
Ja. Databasen är öppen och det finns flera beräkningsverktyg som kopplar till den. Arbetet ligger inte i verktyget utan i mängdningen, kategoriseringen och den dokumentation som Boverket kan begära in vid en tillsyn — det är där tiden går och där felen uppstår. Dokumentationen är i praktiken en spårbar kedja: från mängd till vald datapost, och för produktspecifika värden till en namngiven deklaration med giltighetstid. Vill ni slippa bygga den kedjan själva tar vi fram klimatdeklarationen åt er till fast pris.
Frågor om klimatdatabasen
Är Boverkets klimatdatabas gratis att använda?
Ja. Databasen är öppen och kostnadsfri för alla som ska ta fram en klimatdeklaration. Den nås via Boverkets webbplats.
Måste jag använda generiska värden från klimatdatabasen?
Nej. Tredjepartsverifierade EPD:er för specifika produkter får användas och ger normalt ett lägre värde än de generiska. Saknas EPD används databasens generiska värde.
Vad är skillnaden mellan generiska värden och EPD-baserade värden?
Ett generiskt värde gäller en hel produktgrupp och är satt med säkerhetsmarginal. En EPD gäller en namngiven produkt från en namngiven tillverkare och speglar hur just den produkten tillverkas.
Hur ofta uppdateras klimatdatabasen?
Boverket publicerar nya versioner av databasen löpande. Använd den version som gäller när beräkningen görs.
Vi räknar på produktspecifik data när den finns
Genom vårt partnerskap med Prodikt hämtar vi EPD-värden direkt i beräkningen. Samma underlag, samma pris.