Klimatdeklaration exempel — så ser en färdig deklaration ut
En klimatdeklaration redovisar en byggnads klimatpåverkan i byggskedet — från råvaruutvinning till färdig byggnad. Här går vi igenom hur en deklaration är uppbyggd, vad modulerna A1–A5 betyder och vilka uppgifter som behövs som underlag.
Vad innehåller en färdig klimatdeklaration?
En klimatdeklaration består av en strukturerad rapport som följer SS-EN 15978 och Boverkets föreskrifter (BFS 2021:7). Den registreras digitalt i Boverkets e-tjänst och består normalt av en sammanställning, en mängdförteckning och en redovisning av antaganden samt resultat per livscykelmodul.
Strukturen i en deklaration
Deklarationen redovisar klimatpåverkan i kg CO₂e (koldioxidekvivalenter) totalt och per kvadratmeter BTA. Resultatet bryts ned per livscykelmodul (A1–A5) och per byggnadsdel (bärande konstruktion, klimatskärm, innerväggar). Tillsammans ger det en transparent bild av var i byggprocessen den största klimatpåverkan uppstår.
Modulerna A1–A5 förklarade
Klimatdeklarationen omfattar byggskedet enligt europastandarden SS-EN 15978. Drift- och slutskede (B1–C4) ingår inte i dagens lagkrav men kan inkluderas frivilligt.
Råmaterial
Utvinning och bearbetning av råvaror — exempelvis cementtillverkning, järnmalmsbrytning, skogsavverkning. Klimatpåverkan från material innan de förädlas till byggprodukter.
Transport till fabrik
Transport av råvaror från extraktionsplats eller leverantör till fabrik där byggprodukten tillverkas. Inkluderar lastbils-, järnvägs- och sjötransport.
Tillverkning
Tillverkning av byggprodukten i fabrik — energianvändning, emissioner från processer, formning, gjutning, sågning och paketering.
Transport till byggplats
Transport av färdiga byggprodukter från fabrik till byggarbetsplatsen. Avstånd och transportslag avgör klimatpåverkan i denna modul.
Byggprocess
Bygg- och installationsprocessen på byggplatsen — energianvändning, spill, transport av personal och utrustning. Sista steget i byggskedet.
Exempel per byggnadstyp
Klimatpåverkan varierar beroende på byggnadstyp, materialval och konstruktionsmetod. Boverkets uppföljning 2022–2025 visar att medianvärdet för svenska klimatdeklarationer ligger mellan ungefär 163 och 326 kg CO₂e/m² BTA — med stor spridning både uppåt och nedåt.
Småhus
Småhus i trä med lättkonstruktion ligger generellt i den lägre delen av spannet. En typisk träbyggd villa kan landa runt 200–300 kg CO₂e/m² BTA, beroende på grundläggningstyp och klimatskal. Större andel betong i grunden drar upp värdet.
Flerbostadshus
Flerbostadshus uppvisar stor variation. Trähus i KL-trä eller hybridkonstruktion ligger ofta i den lägre änden, medan platsbyggd betong med flera våningsplan ger högre värden. Boverkets uppföljning visar medianvärden runt 250–350 kg CO₂e/m² för flerbostadshus.
Kommersiell byggnad
Kontor, handel och industribetonade kommersiella byggnader har ofta större spann och fler stora konstruktionselement i stål och betong. Värden över 300 kg CO₂e/m² är vanliga, särskilt för byggnader med stora spann eller komplexa fasadkonstruktioner.
Värdena ovan är typiska intervall från Boverkets uppföljning av klimatdeklarationsregistret 2022–2025. Den faktiska klimatpåverkan i ett enskilt projekt avgörs av materialval, konstruktion och datakvalitet.
Hur tolkar man värdena i en deklaration?
En klimatdeklaration redovisar ett resultat — inte en bedömning. Det finns idag inga gränsvärden för vad som är "lågt" eller "högt". Boverkets ursprungliga förslag (2023:20) är pausat — enligt regeringsuppdrag från december 2024 väntas författningsförslag senast 1 juni 2026, med inriktning på bindande gränsvärden senast 1 januari 2030. Tills dess fungerar deklarationen som ett underlag för jämförelse mellan projekt och som beslutsstöd för byggherrar som vill driva ned sin klimatpåverkan över tid.
Resultatet redovisas både som totalt värde i kg CO₂e och som specifikt värde per m² BTA. Det specifika värdet är viktigast för jämförelser mellan projekt eftersom det normaliserar för byggnadens storlek. Deklarationen visar också hur klimatpåverkan fördelar sig mellan modulerna A1–A5 — typiskt står modul A1–A3 (produktskedet) för 80–95% av byggskedets klimatpåverkan, medan A4–A5 (transport och bygge på plats) är en mindre andel.
Av byggnadsdelarna är det oftast den bärande konstruktionen som dominerar — särskilt för byggnader med stora mängder betong eller stål. Klimatskärmen kommer på andra plats, och innerväggar utgör generellt den minsta andelen.
Vilka uppgifter behövs som underlag
För att kunna ta fram klimatdeklarationen behöver konsulten ett begränsat men specifikt underlag från byggherren. Saknas delar går det att komplettera under projektets gång.
Bygglovsritningar
Plan-, fasad- och sektionsritningar i den senaste versionen. Ritningarna används för att verifiera mått och utforma mängdberäkningen. K-ritningar (konstruktionsritningar) är värdefulla men inte alltid tillgängliga vid bygglovsskedet.
Materialval
Information om stomme (trä, stål, betong, hybridkonstruktion), klimatskal (isolering, fasadmaterial, takmaterial) och fönstertyp. Ju mer specifik informationen är, desto exaktare blir beräkningen — och desto fler EPD:er kan plockas in från Boverkets klimatdatabas.
BTA och projektdata
Bruttoarea (BTA) per våningsplan och totalt, antal byggnader i projektet samt grundläggande projektinformation (bygglovsnummer, fastighetsbeteckning, byggherre). Dessa uppgifter används både i beräkningen och vid registrering hos Boverket.
Vanliga frågor om hur klimatdeklarationen ser ut
Hur lång är en typisk klimatdeklaration?
En registrerad klimatdeklaration består normalt av en sammanställning på 5–15 sidor med beräkningsresultat, mängdförteckning, antaganden och en rapport som registreras hos Boverket. Beroende på projektets storlek och redovisningsambition kan dokumentationen bli mer omfattande.
Vad är medianvärdet för klimatpåverkan i kg CO₂e/m² BTA?
Boverkets uppföljning 2022–2025 visar en medianpåverkan på ungefär 163–326 kg CO₂e/m² BTA beroende på byggnadstyp. Lägre värden ses i flerbostadshus av trä, högre i stora kommersiella stålkonstruktioner.
Får jag se mitt projekts deklaration innan registrering?
Ja. När Veriad tar fram klimatdeklarationen får ni en preliminär version att granska innan den registreras hos Boverket. Eventuella synpunkter eller kompletteringar arbetas in före inlämning.
Skickas klimatdeklarationen till byggnadsnämnden?
Veriad registrerar klimatdeklarationen hos Boverket. Byggherren får en kopia av registreringsbekräftelsen och slutdokumentationen som lämnas vidare till byggnadsnämnden inför slutbeskedet.
Vill du fördjupa dig? Läs om lagkravet enligt Boverket, vilka byggnader som omfattas, vad det kostar eller besök vår kunskapsbank för fördjupande artiklar.
Klimatdeklaration är ett lagkrav — vi tar fram den åt er
Lagen gäller alla nya byggnader som kräver bygglov. Veriad tar fram klimatdeklarationen från grunden — från genomgång av era handlingar till registrerad deklaration hos Boverket. Klar inom 3 arbetsdagar från komplett underlag, med fast pris från 4 995 kr exkl. moms.